Svenska

De Kristna Mysterierna De Kristna Mysterierna utkommer nu för första gången på svenska. Människan har i alla tider sökt efter en djupare kunskap och för­ståelse inför de stora och eviga frågorna. Biskop Sten von Krusen­stierna leder läsaren in i de kristna Mysterierna och skildrar på ett sakligt och rättframt sätt hur historiska omständigheter, tids­andan och forna mysteriereli­gi­o­ner banade väg för kristendomen. Boken för oss till Kristi första efterföljare, de Apostoliska kyr­ko­fäderna såväl som till andra apokryfiska texter, och beskriver hur tidiga gnostiker hade en stark och djup påverkan på kyr­ko­fäder­na. Läsaren får kontakt med tidiga texter i ämnen som bl.a. beskriver de krist­na invigningsriterna, instruktioner för dopet, själens pre-existens och det eviga livet. Mysteriereligionerna var de rådan­de under denna tidsperiod. Bety­delsen av ord som tillskrivs Jesus såsom "Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike" Joh. 3:3 och av Paulus: "Vi är begravda med honom genom dopet till döden" Rom. 6:4, blir bara förståeliga om man hänvisar till Mysterierna. Varför ska vi begravas i dopet? Vad innebar det att födas på nytt? Boken ger på ett befriande sätt läsaren en djup­are insikt och förståelse för kris­ten­domens förkristna ursprung såväl som för hur stora delar av den ursprungliga insikten och förstå­el­sen genom tiden ur­vat­tnats eller helt försvunnit.

<p>Panenteism som en speciell form av teism -- en allt i Gud-teism -- har diskuterats bland teologer i många år. Här görs en religionsfilosofisk undersökning av denna gudsbild. Författaren definierar panenteism och tar upp några betydelsefulla exempel på hur panenteistiska tankar kan spåras i den västerländska tanketraditionen. Panenteismens konsekvenser undersöks i relation till ett urval teman: förhållandet mellan naturvetenskap och religion, frågan om religiös mångfald, ett antal traditionella teologiska frågor, samt människans förhållande till världen i sin helhet. Guds starka immanens och ömsesidiga relation till världen inom panenteismen betonas och lyfts fram. Boken utmynnar i slutsatsen att panenteism kan erbjuda ett sätt att känna och uppleva ödmjukhet och vördnad inför naturen, medmänniskorna och skapelsen -- en gudsbild för vår tid.     </p><p>Oliver Li är doktor i religionsfilosofi, präst i Svenska kyrkan och forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet. </p>

<p>Med Martin Luthers föreställningar om samhället som ett hushåll, styrt av föräldrar, etablerades en modell för samhällsorganisation som blev viktig i Norden under 1600- och 1700-talen. Då de nordiska klostren avvecklades med den lutherska reformationen bildade hushållen den nya ramen för det kristna livet. Tio Guds bud ersatte klostrens regler, morgon- och kvällsbön ersatte klostrens tideböner och hushållet kom att bli den givna och legitima gemenskaps- och organisationsformen. Relationen mellan föräldrar och barn blev därför normativ långt utanför det som idag kallas familjen. Detta är utgångspunkten i denna antologi. Här introduceras analysbegreppet hushållsstat för att beteckna en teologiskt grundad stat som både var organiserad som ett hushåll och som bestod av och byggde på hushåll i mindre skala.    </p><p>Inom äldre nordisk forskning brukar hushållets centrala plats i det tidigmoderna samhället förknippas med den svenske kyrkohistorikern Hilding Pleijel och dennes tes om Hustavlans värld. Utifrån ny forskning styrker författarna i denna antologi Pleijels grundantagande. Detta sker dock på ett sätt som Pleijel själv nog knappast hade föreställt sig.    </p><p>Antologin inleds med två kapitel som uppdaterar forskningsläget. I andra kapitel studeras hushållets historiska och samtidigt teologiska roll på olika nivåer under tidigmodern tid -- i det dagliga vardagslivet, i kyrkans undervisning och i statens övergripande organisering.    </p><p>Studierna binder samman forskning från Danmark och Sverige och erbjuder komparativa perspektiv på hushållets utgestaltningar i respektive rike. De svenska och danska hushållsstaterna hade sedan 1500-talet både varit i konflikt och samtidigt delat luthersk bekännelse. Rikena både liknar och skiljer sig från varandra. Exempelvis visas ett gemensamt nordiskt drag att hushåll inte enbart styrdes av fäder, utan av båda föräldrarna.   </p><p>Medverkande författare:</p><p>Urban Claesson </p><p>Gorm Harste </p><p>Bo Kristian Holm </p><p>Karin Hassan Jansson </p><p>Nina Javette Koefoed</p>

Zenkockens handbok (Tenzo Kyokun) av Eihei Dogen i översättning av Lars Vargö och med efterord av Sten Barnekow.<br/><br/>Zenkockens handbok är en japansk text från tolvhundratalet om hur en buddhistmunk tar sig an sina uppgifter i köket. Texten är kort, i vår utgåva är den bara tretton sidor, ändå intar den en särställning i zenbuddhismens litteratur.<br/><br/>Här vägleds munken i den attityd av uppmärksamhet, omsorg och tacksamhet som förväntas genomsyra allt han gör. Kocken ska ta hand om ingredienserna som om det är sina egna ögon han beskyddar, kärlet i vilket riset kokas ska betraktas som om det var hans eget huvud, vattnet som används till att skölja riset som om det vore livet självt.<br/><br/>På så vis frammanas en erfarenhet och insikt som är giltig för oss alla, som vi ögonblick för ögonblick oavsett sammanhang har en möjlighet att förkroppsliga i relation till andra människor, till alla levande väsen och ting.<br/><br/>För översättningen från japanska står Lars Vargö, japanologen och tidigare diplomaten som bland annat varit ambassadör i Tokyo och är författare till en rad böcker om japansk kultur. Vargö har studerat zen vid ett kloster i Kobe.<br/><br/>För att hjälpa läsaren att verkligen förstå den djupare innebörden av texten bad vi religionsantropologen Sten Barnekow - som även han studerat zen i Japan - att skriva ett efterord.<br/><br/>Vi bad om ett normallångt efterord, men det fanns så mycket att berätta om det här att det svällde till ett av världens förmodligen längsta efterord - över tvåhundra sidor. Så många sidor behövdes för att förklara innebörden av den skenbart enkla texten om att koka ris och ansa grönsaker, för egentligen handlar det om mycket mer. Det handlar om livet i sin helhet.<br/><br/>Barnekow har för övrigt en vana att skriva långt. Hans doktorsavhandling Erfarenheter av zen är på 1237 sidor, hans uppföljare Än zen då: En japansk zenmästares första besök i Sverige är 2144 sidor. I båda fallen, så också i detta efterord, föreligger en paradox. En klassisk utsaga lyder: "Zen uttryckt i ord är inte zen". Ändå är det det som Sten Barnekow vanligtvis gör: uttrycker zen i ord. Här lyfter han fram det som enligt denna bok är så viktigt i köket, alltså till exempel att skölja riset på rätt sätt, en inställning som gäller för allting i livet. Gör det du gör med uppmärksamhet och omsorg, var grundlig och närvarande. Det kallas att utöva vägen. Livet har varken en inneboende mening eller ett givet mål, men vi befinner oss alla på vägen.<br/><br/>Zenkockens handbok (Tenzo Kyokun) i översättning av Lars Vargö och med efterord av Sten Barnekow. ISBN 978-91-7742-617-2. Högkvalitetspapper, sydda ark, klotband (=hårda pärmar med tygrygg), 256 sidor.

René Girard är en av vår tids mest storslagna och kontroversiella tänkare. Sedan början av 60-talet har han utvecklat en teori, med grund i skönlitteratur, myter och antropologi, som försöker förklara kulturens uppkomst i människans rivalitet och begär. Utstötningoch offer är ett sätt att stabilisera samhället, där våldet avleds genom heliga riter. Det kristna evangeliet och den stora litteraturen - som hos Shakespeare, Dostojevskij och Proust - kan avslöja det våld som den offentliga kulturen täcker över.

<p>Vägen gick genom Vasaparken. Det nuvar­ande universitetets paradbyggnad med lejon på trappan var vid 1950­talets början Göte­borgs högskola. På övervåningen låg ett rum med en järnspiral upp till vinden. Rummet an­vändes vid föreläsningar i flera ämnen, bland dem Filosofi. Där tog min besatthet vid. </p><p>Mats Furberg fördjupar och utvecklar i <i>Flotte av säv</i> den levnadsbeskrivning som inleddes med <i>Jesu barnbarn: Min väg till filosofin</i> (2013), om vilken Lars Gustafsson skrev i Expressen: Denna bok är född klassiker.</p>

Thomas av Aquino föddes omkring 1225 i Italien och inträdde vid unga år i dominikanorden. Han studerade i Köln under Albertus Magnus och blev efter ytterligare studier 1256 magister in theologiae i Paris, vilket motsvarar vårt professor. Han är författare till en mängs filosofiska och teologiska arbeten. Han dig 1274 på väg till kyrkomötet i Lyon. Thomas av Aquino är en av de främsta filosoferna genom tiderna och han är katolska kyrkans främste kyrkolärare. Föreliggande biografi som G. K. Chesterton har skrivit ger oss en levande bild av Thomas och hans tid. G.K. Chesterton (1874-1936) är känd för en bredare svensk publik genom sina detektivnoveller med fader Brown som hjälte. Chesterton var dock en mångsidig författare som bland annat skrev romaner, essayer och biografier.